Julie Rescue

Kan inte sova, vet inte varför. Har tänkt på Manolo hela dagen efter det att vi var och hälsade på Ros-Marie. Han är tydligen sjuk. =o( Var in på Jule Rescues hemsida idag. Fan att jag missade Uppdrag gransknings program om dem. Det verkar vara mycket som har vinklats fel. Jag har ju träffat folk som jobbar för Julie Rescue. Tycker för övrigt att folk ska sluta lita helt och fullt på medierna, ge er ut i världen själva och upptäck hur det är.
Tittade runt lite iallafall och där var han mitt lilla hjärta. Det bara högg till i bröstet när jag såg bilden på min lilla underbetts-hund. Åh, vad jag önskar nu att jag inte hade gett upp så lätt med honom. Jag trodde verkligen att han skulle få det bättre någon annanstans.
Jag vet inte varför men tårarna bara rinner ner och jag vet inte vad jag känner. En känsla av saknad kommer krypande i kroppen och känslan av att jag vill skydda honom. Än en gång kommer känslan att jag har svikit honom. Och jag hoppas verkligen att de som har honom nu inte gör det!

Skulle så väldigt gärna vilja åka och hälsa på honom. Men om han känner likadant som jag så är ingen av oss redo för det ännu. Vet nog inte om jag någonsin kommer vara redo för det. För alltid i mitt hjärta, Manolo.

Och för er som sett Uppdrag granskning och tror på deras rappakalja. Ta en titt in på Julie Rescues hemsida och se hur många hundar de faktiskt har hjälpt. Jag har själv sett hur en hund, och då syftar jag på Manolo, som gick från inget självförtroende alls, med svansen mellan benen. Till att bli en glad, sprallig och mer självsäker hund. Och han är långt ifrån ensam att ha gått från ett så illa liv som knappt är värdigt för en hund att leva till ett liv med kärlek och vänskap.

http://www.julierescue.com/hundar/hundar.asp-visa=manoloII.htm


Jag tänker på dig!


Kommentarer
Postat av: yvonneoscarssonfagerberg

Åååå Manchokolito!!! Puss på nosen.

2009-01-30 @ 20:43:23
URL: http://yvonneoscarsson

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0