Boken kommer i september; Asylansökan
VI
Vi som sprids omkring som splitter,
som regnar omkring som slamsor,
vi ber så hemskt mycket om ursäkt
inför denna civiliserade värld,
enskilt, individ för individ, män,
kvinnor, barn, för att vi helt oavsiktligt
dykt upp i era trygga hem utan
tillstånd. Vi ber om ursäkt för de
avtryck som våra inälvor lämnat i era
snövita minnen och för att vi gjort
repor på bilden av den perfekta och
naturliga människan i era ögon.
Skamlöst har vi hoppat rakt in
i nyhetssändningarna och dykt upp
på internet- och tidningssidorna,
nakna så när som på vårt blod och
våra förkolnade lik. Vi ber alla som
inte vågat titta direkt på våra
sår för att inte drabbas av illamående
om ursäkt, alla som inte kunnat
avsluta sin kvällsmat efter att ha
överraskats av vår nyskördade bild
på teve; vi ber om förlåtelse för det
lidande som vi orsakat alla er
som har sett oss på detta sätt,
osminkade rester och stycken
som inte sytts ihop eller plockats
upp innan
vi visade oss på skärmen. Vi ber
även de israeliska soldaterna om
ursäkt, de som hade det besvärliga
uppdraget att trycka på avtryckarna
i sina flygplan och tanks för att
spränga oss i bitar. Förlåt oss för
den otäcka bild som vi blev efter
att ni siktat rakt på våra mjuka
huvuden och förlåt oss för alla
timmar
som ni nu måste tillbringa på
psykiatriska kliniker för att åter bli de
människor ni var innan ni förvandlade
oss till vidriga kroppsdelar som
förföljer er när ni ska sova. Ja, vi är
de saker som sågs på skärmen och
i pressen, och om ni anstränger er
hårt för att samla ihop resterna som
i ett pussel kommer ni att få en
klar bild av oss, så klar att ni aldrig
kommer att kunna göra någonting mer.
Ghayath Almadhoun,
översättning: Tetz Rooke.