Eskimoa

Idag tog jag med mig hunden ut i vinterkylan. Jag snodde Ullis ugs och valfri fodrad jeansjacka, drog ner mössan så långt det gick och på med solbrillerna.

 

Det är helt sjukt vad bländad man blir av solen som skiner på snön. När jag gick där längs vägen funderade jag på hur länge sen det egentligan var jag var ute i snön. Sist jag var hemma var det ingen snö och inte gången innan det heller. Tror faktikt inte jag varit i kontakt med snö sen jag började jobba som guide. Eller är det bara ett önsketänkande? Jag kan i vilket fal inte komma ihåg när det var sist.

 

Jag kommer ihåg den där isande känslan mot kinderna dock, den kalla luften som drar in lite här och där och ger en rysningar, men när solen ligger på är det härligt. Snö luktar även på ett speciellt sätt.

Nu förstår jag att det låter lite som att jag saknar vintern. Det är inte fallet. Jag konstaterade det idag! Måste komma på en jävligt snabb plan vart jag ska fly i vinter?