Eskimoa

Älskar att resa - hatar att packa. Älskar att träffa nya människor - hatar att ta farväl. Jo, jag har då valt rätt yrke. Nu börjar det verkligen lida emot sitt slut. För första gången under min 1,5 år långa karriär är jag en av de sista att lämna destinationen. Första och sista gången vill jag tillägga. För fy fan vad jobbigt det är. Inte nog med att man måste säga hejdå till alla sina kolleger gång på gång, på gång. Man måste även packa ner hela destinationen. Låt mig då tillägga att detta ska ske samtidigt som du ska bedriva den verksamhet som gjordes i början och under hela säsongen. Jag vill även förtydliga att vi i början var 13 personer nu är vi 4! Med lika många gäster. Jora, så att det går bra nu. Flexibel var det ju. (Hänvisar till mitt tidigare inlägg)

 

Jag har även börjat packa mina privata saker. Ojoj. Min resväska blev full ganska snabbt. Som tur är hittade jag en antik, vit, halvt rullande, hårdplast-väska nere på kontoret. Den får åka med till nästa resemål. Ska bara se till att tejpa den väl så den inte kommer ut på bandet i flera stycken.

 

Sova är det inte tala om. Tusen tankar håller mig vaken. Packning, stängning, räkning, likvidering, avlämning, inköp, resa, pass. Och inte tala om farvälångest! Men när jag känner att det ibland kan bli för mycket (arbetsrelaterat) brukar jag tänka: "Det är ingen som kommer att dö, om jag missar/glömmer någonting". Och det är ju riktigt. Mitt arbete hänger inte på någons liv, världen går inte under om jag missar ett mail eller dyligt. Det är en ganska skön tanke faktiskt.

 

Nu ska jag dock göra ett försök till sömn. Tror de har stängt ner Glow disco för ikväll också, så ingen störande musik heller. Skönt!

Om man söker ett jobb står det i de flesta arbetsbeskrivningarna; "du ska vara flexibel..."

Innebörden med flexibel i mitt jobb är inte att jag ska kunna skicka mail och svara i telefonen samtidigt. Nej, flexibiliteten i det här jobbet är mer. Du ska ta hand om glada gäster, arga gäster, agera doktor, psykolog, kost rådgivare, nöjes guide, restaurang expert, historie vetare, meteorolog, tekniker. Samtidigt som du ska kunna ta hand om barn, vara rolig, allvarlig, förstående, tröstande, vägledande. Du ska även kunna agera björn, sköldpadda, kanin, varg och clown! Det är även ett plus om du kan dansa.

 

Jora så att, flexibel det vet jag hur man är!

 

Vill bara påpeka att det här är bara ett konstanterande. Ingenting negativt över det hela. Jag älskar mitt liv, mitt jobb och mina flexibla arbetsuppgifter. Mina flexibla arbetstider är dock en annan historia. =oP

 

Idag har jag haft en helt fantastisk dag! Den började i Bamseklubben med piratdag. Vi har jagat onda pirater, letat efter diverse föremål de tagit och gömt, däribland min sko. Hittat skatten och alla levde lyckliga i alla sina dagar (även de danska barnen).

Senare på dagen slog vi om till egyptisk dag, med Super Kids, och lekte diverse "egyptiska" lekar, åt glass, mata kameler på stranden och hade sand-slott-pyramid-tävling. På kvällen var det dags för Cocos' födelsedagskalas. Matkastning, dans, tårta i Joannas huvud och kasta vatten på föräldrar var några av inslagen på det sista Coco kalaset ever i Sharm el Sheikh.

Ja som sagt, jag har haft en fantastisk dag. Och det känns i hela kroppen. Måste dock erkänna att jag ser fram emot att sitta i service desken imorgon.

 

Tack för mig - tok schleten tjej!

 

Jag startade denna blogg 2008-02-07 @ 12:50:57, med den tråkiga rubriken Sömnlös hela natten. Oj vad det har hänt mycket sedan dess!

När man lever som guide blir man ännu mer medveten om tiden. Det går fortare än i "vanliga" livet. Snart är ännu en säsong över och det är dags för nya äventyr, igen. Vi är bara fyra kvar här på Blue Village Exotic, med fortfarande lika många gäster som tidigare! Många tårögda farväl har tagits och fler väntar. Jag fasar inför dagen jag ska ta farväl av min älskade super danska, a.k.a min andra hälft, på flygplatsen. Det drar ihop sig i magen och tårarna tränger bakom ögonen när jag tänker på det!

 

Säsongen i Sharm har varit den mest lärorika och krävande jag gjort hittills. Mycket för att det var en helt ny tjänst för mig och livet överlag är mer krävande i Egypten. Livsstilen här är en klass för sig. Det är vid många tillfällen och situationer man får ha is i magen. Tålamodet har prövats oberäknerliga gånger och humöret har gått upp och ner.

 

Några fina utmärkelser har jag ockås fått under det här halvåret inte bara har jag varit månadens säljare två gånger, jag har även blivit vald till säsongens Snusmumrik, med följade citat: "Moa, we all know your biggest love in life: Snus!"Haha... Ganska given som den enda snusaren i teamet.

Jag har också fått den fina titeln som Pyramid of the season, med följande förklaring: "A pyramid has been standing steady on the ground for 1000 of years back, has sharp edges but when you look closely it has an uneven surface. This person is someone you can trust and is always there, she stands with both feets on the ground and has experienced a lot in life. Looks cute on the outside but can as well be sharp and go up in the top when needed. As oldest in the team we call her grandma"

 

Ja, grandma is still going strong! Känner rubriken på mitt första inlägg är ganska passande en natt som denna. Sömnlös med många tankar som far omkring. Men nu ska nog tant försöka sova en sväng.

 

Godnatt världen - nu ska jag iväg på drömfärden. InsAllah!

 

Ps: Vart är denna rubrik tagen ifrån?

Jag är så jävla svenne banan när det väl gäller. I ett muslimskt land, eller utland, eller hur man nu vill tolka det. Så är jag så jävla svensk, eller skandinavisk (som man säger i våra termer). Även om jag själv kan känna mig så "obekväm" i Sverige så är det svenska (skandinaviska) värderingar, termer, tid, livstil, jag lever efter. Även om det finns "svenska regler" som kan reta gallfeber på mig, så är det i grund och botten på något vis en del av mig. Jag tänker, känner, utverderar på det viset. Omedvetet eller medvetet. Det är bara så det är. På gott och ont.

 

Ja, vad vill jag ha sagt med det här? Jag vet inte. Det är bara ett konstanterande jag gjort. Ett år i muslimsk regi (Turkiet & Egypten), så tänker man mer på sitt ursprung. Jag hoppas, att jag en dag längtar hem!

 

Sverige, Sverige älskade land.…Jag uppskattar dig mer, när vi inte ses så ofta. <3

 

Nu har lill plutten kommit. 1,5 månader för tidigt, tydligen är han som en liten docka. Det är i sånna här situationer det suger att jobba utomlands. Jag vet inte när jag kommer att få se denna bedårande lilla knodd för första gången. =o( Det är lite ledsamt faktiskt. Men jag är väldans glad för Lina och Thomas till deras söta pojke. (Jag vet inte vad han ska heta än, Konstantin gick inte igenom den här gången heller!) Och stort grattis till stora syskonen också. Han har ju 5 stycken den lilla parveln. =o)

 

I got a post on my FB wall from my lovely finnish colleague from Bodrum. She thought I should write my blog in english OR finnish. I tried to find a photo of us in my computer, but I found this instead.

Jag måste bara säga att jag är så stolt över mig själv. Det finns ingen modigare än jag! Varför? Jo det ska jag betätta gott folk. Jag har dykt. Jo, ni läste rätt. JAG har dykt! Och ni som inte känner mig vet kanske inte att jag är livrädd för vatten. Duscha och bada i badkar går bra. Men i en pool får jag ibland panik och jag har knapt badat här i Röda havet.

 

Vi hade vår kick down (avslutning på säsongen) i söndags. Vi spenderade dagen på Colonas båt, Colibri. Där fick vi välja på att snorkla och de som ville kunde dyka. Jag måste berätta hela historien ifrån början, hur det kom sig att en av världens mest vattenrädda människor bestämde sig för att dyka i Röda Havet.

 

Dagen innan var jag i Il Mercato med Matia TM (vår team manager) när hennes telefon ringer.

 

– Hello (blabla bli bla bla) I'll not dive, Heini will not dive and Moa will not dive, says Maria.

– But what if I want to dive?, utbrister jag.

– YOU want to dive?, frågar Maria med mycket häpen stämma.

– Yeh, maybe.

 

Och så började det hela. Det hör även till att jag är lite som en tre åring vissa gånger. Säger någon rör inde det där. Blir mitt svar, varför inte då, och jag kommer med all säkerhet röra. Säger någon du får inte göra så, så är det jag inte får göra, precis det jag kommer att göra. Säger någon att jag inte tänker dyka, så är det precis det jag tänker göra. I det här fallet vann då min envishet (kärringen mot strömmen) vilja.

 

Tyckte jag om det? Nej inte ett dugg! Jag var livrädd och såg knappt alla fiskar och koraller som fanns där 6-8 meter under ytan.

 

Men jag gjorde det! Jag fucking dök!

 

Ps: Bilder kommer inom en snar framtid. ;o)

 

Fick lite hemlängtan igår. Eller kanske mera bortlängtan. Jag vet inte. Jag youtubade "Sverige" och hittade den här fina videon. Det är såhär man (jag) tänker mig Sverige, när jag inte är där. Vet dock inte vart hälften av de här ställena är, men skulle gärna besöka dem någon gång i framtiden. Vackra, vackra land!

 

 

 

Och såhär tänker jag om verige när jag är där.

 

 

Jag vet inte... "Borta bra, men hemma bäst" brukar man ju säga. Vet inte om jag är redo att hålla med om det… än!

Jag hade Super Kids idag med Joanna. Vi hade bara två barn i klubben idag, men oj så kul vi hade. Vi hade disco dag och det blev så lyckat. Jag hade SK för inte så länge sen med Jonas också. Det var också en helt sjukt kul dag. Men glömmer så lätt bort vad kul det är att jobba med barn.

 

Något annat som är helt galet kul är detta klipp!

 

 

Jag har lyssnat på den här låten i så många år. Och har aldrig riktigt funderat över vad exakt det är de sjunger. Nu när jag lyssnar på den med text till så tycker jag om den ännu mer. Helt fantastisk!

 

Nu har min fina danska kollega Mathilde åkt hem på ferie, så jag får agera dansk guide igen. Det var länge sen nu. Imorgon är det kun jeg som har hotel walk about. Så jag ska snacka svenska, norska och danska. Det blir spännande.

 

Jag fick vara på flygplatsen idag igen. Det var kul men varmt, väldigt varmt. Och nu värker det i fötterna också. Men det är inte långt kvar  tills jag slutar för dagen. Lite scandi service, ensammen idag eftersom Heini är halvledig och ja, Mathilde är ju på semester som sagt.

 

Nu är det riktigt varmt i Egypten. Enligt mig, inte enligt egypretna. Jag pratade med lokalguiden påväg till flygplatsen. I augusti kommer det vara ca 50°c. Då är inte jag här, tack och lov!

 

 

Ja det sägs ju så. Och jag orkar faktiskt inte skriva så mycket så lägger upp lite bilder på vad jag har pysslat med sen sist istället.  ;o)

 

 

 

 

Skrev mid min kära fru Jossan på Fejan. Och hon kom med ett helt fantastiskt förslag. Hon fråga om vi inte skulle åka till NZ nästa vinter. Tycker det låter helt fantastiskt. Bara att sätta igång att spara. Haha! I det här företaget (iallafall med det jag jobbar med) så tjänar man ju inte nå stora pengar precis. Men å andra sidan hoppas jag att jag känner mig klar med det här till nästa år. Det blir ju iallafall två säsonger till. Så nästa sommar behöver jag ett jobb. Gärna ett välbetalt sådant, eller ett sådant man kan jobba på natt som dag, mest hela tiden. Så behöver jag ett boende också, gärna gratis. Någon som har några tips?

 

Det är alltid lika kul att gå in på FB. Jag vet nu precis vilka sjukdomar allas barn har, vilka som är hemma och vabar och vilka fler i familjen som är sjuka. Men jag hoppas ni kryar på er allihopa som har magsjuka. =o)

 

Idag fick jag en så fin kommentar av en gäst. Jag hade hjälpt hennes mamma till sjukhuset. När jag kom tillbaka till hotellet och skulle uppdatera henne om hur läget var sa hon.

– Här kommer vår ängel, Moa, så kramade hon om mig.

 

En sådan stund kan man leva på länge. Allt annat slit, övertid, arga gäster och allt annat jobbigt man kan vara med om är i dessa stunder som bortblåsta. Barnen var dock inte så intresserade av vem det var som hjälpt deras mormor. Deras kommentar var; "Hur många glassar får man ta?"

 

Imorgon är jag ledig! Då ska jag spendera dagen med mamma och pappa. Ta en sväng på strandpromenaden och bli asbrun, hade jag tänkt. ;o)

Och det är en fantastisk dag! Då landar mamma och pappa här i Sharm. Lyckan är obeskrivlig. Som jag längtar! Jag har även tre "extra" lediga dagar, semesterdagar jag har kvar, när de är här. Ska bli så himla kul! Passande att de kommer på alla hjärtans dag, för de är ju två av de människor som har en väldigt stor del av mitt hjärta.

 

Fast det känns som att det var längre sen... Jag kom att tänka på det idag när jag tittade på "Emil i Lönnerberga". De sa att de skulle tvätta byke inför julen. Då kom jag att tänka på min kära vän och roomie i Teneriffa. En väldigt söt finlands svensk tjej, som använde vissa "gammelsvenska" ord. Jag vet inte om det är för att man upplever mer eller för att man flyttar ungefär var sjätte månad, det känns som att tiden går så fort. När jag tänker tillbaka på Teneriffa så känns det som evigheter sen. Men inså att det bara är för ett år sen jag var där. Tänk vad många människor man träffar och saknar såhär i efterhand. Och listan kommer att byggas på. Lite sorgligt känns det allt men vi ses igen…inshallah!

 

När man bor utomlands och långt ifrån sina nära och kära får man inte presenter. Inte i julklapp eller när man fyller år. Man behöver å andra sidan inte köpa några heller, förutom till sig själv! Vilket jag har gjort. Den dagen jag var i Il Mercato med Ahmed gick vi förbi en skoaffär, jag kikade in genom fönstret och såg ett par stövlar. Det finns vissa saker vi kvinnor egentligen inte "behöver" men bara måste ha ändå. De här stövlarna är en sådan sak. Jag sprang in i affären och provade dem, jag tittade inte ens på prislappen, jag skulle ha dem! 950 l.e fattigare gick jag ut ifrån affären som en gladare människa.

 

Idag tog jag och mina service bitches en sväng in till Nabq centrum. Där införskaffade jag både ny väska och plånbok. Jag behövde en större väska och på köpet till den här väskan så fick man en liten väska inuti. Han ville ha 390 l.e för väskan. Jag tyckte 300 l.e för både väskan och plånboken passade mig bättre. Så det blev 315 l.e! Alla nöjda och glada.För övrigt så hade jag haft min gamla plånbok i ett år konstaterade jag när jag kom hem. Den införskaffades i kina-shopen på Teneriffa!

Idag köpte jag även ett par piffiga Roy & Bon solglasögon. Den ni, vad är Ray ban i jämförelse med det lix. Och billiga var dem, endast 25 l.e! Fyndade även två tekoppar som jag (förhoppningsvis) kommer dricka mitt rooibos te i. Men insåg att jag nog måste köpa iallafall en till, om man har två gäster på besök.

 

Allt detta var en förtidig födelsedags present till moi! Man kan nästan tro att jag fyllet jämt. Fast det gör jag ju inte!

 

Åh vad glad jag blir när ni kommenterar mina inlägg! Och vad många det är som läser! Extra tack till Jenny som skrev så fint i ett av inläggen. <3

 

Annars mår du?

(Vem är det som säger så??)

 

Jag har snöat in mig lite på Astrid Lindgren filmer just nu. Svenskare än så kan det väl inte bli. Känns som en liten tröst när man har hemlängtan. Ja jag kan ha det ibland, men det händer inte ofta. Ibland känns det bara så komplicerat att bo utomlands, speciellt i Egypten, som inte har någon likhet what so ever med Sverige. Ibland kan den enklaste sak bli så bökig. Som att hitta linnen! Jag vill ha helt vanliga jävla basic linnen. Ni vet sånna man kan köpa på H&M för 79 :– Det är ett mission impossible här i Egypten. Jag drog med mig Ahmed en kväll genom hela Old Market och sedan Il mercato. Men icke!

 

Kanske man kan skriva en önskelista här och hoppas att någon-(ra) kan köpa med sig. (Läs mamma & pappa) ;o)

 

Min önskelista:

• Linnen ifrån H&M (svart, vitt, blått, grönt, rött, de sistnämnda i mörka nyanser)
• Snus (L&D med salmiak smak) En stock!
• Lösgodis, gärna mycket saltlskrits och kritor (även fast jag inte får äta det)
• Rooibos te
• Bejkon mjukost (och någon annan gris som går att få tag på)
• Aloe vera!! I alla dess former och substanser.