Svenska drömmar...

... och svengelska uttryck...

Det märks av mer och mer att jag bott här en längre tid (snart 4 månader) då jag använder mig mer av engelskan. Har kommit på att när jag ibland pratar för mig själv (jo jag gör det ibland) pratar engelska. Vissa gånger tänkter jag även på engelska. Men det värsta är att jag även har börjat blanda språken till någon hemsk svengelska som varken svenskar eller engelsmän förstår. Som när Nicky frågade mig, en dag, vad jag gjort under dagen, och jag svarar: "We went to the glasbar", och menar icecream bar. Nyss när jag tänkte för mig själv om vilken tid jag lagt in tvätten i tvättmaskinen, så tänkte jag; "När puttade jag in tvätten". (Put in)Vad är det för jävla uttryck egentligen? Jag ska börja skriva upp mina uttryck och ta en closer look, nästa gång jag kritiserar Victoria Silvstedt för att hon inte kan prata svenska ordentligt. Och hon har ändå bott i USA större delen av sitt liv. Jag har varit här i fyra månader. Men jag är dock inte ensam om de konstiga uttrycken, det är någon vi svenska au pairer har gemensamt.

I förrgår natt drömde jag att jag var tillbaka i Sverige. Det var så konstigt, för jag skulle bara hälsa på och sedan åka tillbaka. Minns att jag körde på vägen i Lagga förbi där Brellan och Fredrik bor. Och jag minns att jag såg dem ute på tomten, men jag stannade inte till och sa hej. Vet att jag i drömmen tänkte: "Nej, men det är bättre att ingen vet att jag är här, de kommer ändå bli så ledsna då jag åker tillbaka snart". Och så kom jag inte ihåg hur man växlade bilen, jag kunde inte komma ihåg vart kopplingen satt eller vart växlarna låg (så jag stannade inte även för den orsaken).
Jag kör ju automat här, och det är väl min stora fasa att jag ska ha glömt hur man kör när jag kommer hem igen, plus att jag numera vant mig vid att köra på "fel sida" av vägen och minns inte alls hur det är att köra i högertrafik.
Hur som, i drömmen befann jag mig helt plötsligt i Norrland. Höga berg, skog och snöklädda fjälltoppar, det var så vackert! Bilen hade bytts ut till en cykel, och med mig hade jag Claudia (en kompis ifrån Fränsta) och Nikolai(?!) som jag gick i samma klass som i låg, mellan, och halva högstadiet. I drömmen var vi i Norrland, fast det var ändå Knivsta, vi var på vägarna nära där Timmerbol ligger. Stället jag bodde på innan jag åkte hit, för er som inte vet. När vi skulle cykla upp för en backe med massa snö kommer jag ihåg att jag i drömmen började klura lite. För det första började jag fundera vad fan jag gjorde där, och att jag skulle va tillbaka i NZ dagen efter (vilket absolut inte är möjligt då det tar 2 dagar att flyga hit). Jag blev irriterad på mig själv för att jag inte planerat bättre och varför hade jag överhuvud taget åkt tillbaka till Sverige?! Tror det var i det här stadiet jag började vakna upp för jag vet att jag tänkte; "Jag hoppas verkligen att det här är en drömm. Snälla låt det vara en drömm. När jag vaknar upp vill jag vakna upp i kinot". Och next thing I know, så vaknar jag upp. Jag ser mig omkring och tänker: "Yes, jag är i kinot!"

Ja så kan det vara här i min värld. Hur är det i eran?



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0