Eskimoa

Ja, känns ditt liv bättre av att ha mig som syndarbock, så för all del. Känns inte som att mitt liv går under för att du inte tycker om mig. Synd bara att den som faktiskt blir lidande är en av mina bästa vänner.

Men det måste vara skönt för dig att vara så jävla felfri själv! Egentligen tycker jag mest bara synd om dig. Kan inte vara lätt att vara du.

The black sheep!

Detta har varit en väldigt bra midsommar med mycket skratt och lite alkohol. Dagen började dock för jävligt! Hade Thomas hund på besök. Hon väckte mig väl sisådär vid fem på morgonen med att stå och pipa bredvid sängen. Jag hade glömt bort att hon var här så jag vaknade med ett ryck när jag såg något vit-svart-grått-fluffigt stå och flåra mig i ansiktet. Jag är inte en morgonpigg människa så jag blev skit för bannad. Fräste åt henne och somnade om. Men nog fan var hon tillbaka och pep vid sju tiden igen! Då fick jag lite dåligt samvete för att jag vet att hon brukar gå ut väldigt tidigt om mornarna då Thomas ska åka och jobba. Så jag kravlade mig upp ur sängen, drog på mig valfritt plagg jag hittade nedanför sängen. Jag kan säga att jag inte var glad att se solen. Hunden fick pissa på närmsta gräsmatta, jag släpade in henne igen, trodde allt var frid och fröjd och gick och la mig igen. Men inte då! Vid nio var hon igång igen.

Efter jag bytt ut Thomas hund mot Thomas bil styrde jag mot Heby. Ett litet samhälle långt åt fanders utanför Uppsala. Där var det clowner som stod på schemat, närmare bestämt mina bästa clowner ifrån Libanon! Men innan deras show var det traditionellt svenskt midsommarfirande. Stången restes, det var spelmen som spelade bland annat på nyckelharpa, festligt tycker jag. När själva dansen började var det dock lite annorlunda. För runt stången hoppade det rund ett gäng araber, några rwander och burmaneser. Jag fick mig ett väldigt gott skratt.

Showen var fantastisk! Det är så kul att se hur mycket Circuna gruppen har utvecklats. Samar var stjärnan i numret, hon är ju så rolig. Jag skratta så tårarna sprutade. Tycker att Circuna hade det bästa numret, både humor och spänning. Rwanderna var ett stort gäng med grabbar som bjöd på en makalös akrobatshow. Dom var också riktigt duktiga. De andra numrena bjöd också till skratt.

Tillbaka i Märsta vankades det käk hos storasyster. Vilken afton! Här sparades det minsann inte på något. Sill, olika ostar, sallad och mer där till. Jag var mätt redan på förrätten. Sedan var det dags att brassa igång grillen. Majs, halomi, sparris, kött och lax. Det var ju ingen som behövde gå hungrig kan jag lova. Till efterrätt blev det en jätte god rabarber någonting tårta med fläder "sås" topping och jordgubbar på. Mums!

Vid 23.45 snodde jag skjuts med mamma och Jonas hem. Så tidigt har jag aldrig lämnat en midsommarfest innan. Och inte så nykter heller för den delen. En halv öl och två Bacardi breezer var allt jag drack, men jag åt desto mer. ;o)

Glad midsommar på er små grodor!

Det är lite så jag lever mitt liv. Och som min vän Jessica sa alldeles nys på telefon, "Det har ju funkat hittills". Det har hon alldeles rätt i. När jag tänker efter så har allt, nästan allt iallafall, jag gjort i mitt liv varit på impuls. Det är ytterst sällan jag har en plan. Oftast är det av dessa impulser jag fått ut det allra bästa av mitt liv. De allra flesta gångerna börjar med en sen natt, jag sittandes vid datorn...
Journalistutbildningen i Fränsta, gave me the time of my life. Jag satt en natt funderandes över livet, journalist har jag velat bli sedan högstadiet. Pang hittade en utbildning i Fränsta(?) vart är det? Nu vet jag, men då gjorde jag inte det. I samband med den utbildningen fick jag vänner för livet, mer skinn på näsan, körkort, många lyckliga och förvisso sorgsna stunder. Inte nog med det i samband med den utbildningen - min resa till Libanon och Palestina fick jag en av de viktigaste värderingarna jag har. För första gången har jag en stark åsikt om någon, jag kan, jag tror, jag argumenterar. Självklart av påverkan, hur skulle man annars ha en åsikt? Någonstans ifrån måste man väl ha påverkats. Men mina åsikter och mina värderingar är mina.

Egentligen skulle jag inte fastna allt för länge på palestina delen, men det är svårt att låta bli. Hade jag varit politiker hade det varit min hjärtefråga. Hursom, jag avbryter och fortsätter. Det här inlägget skulle ju handla om hur slumpen format mig.

Samma sak var det med Nya Zeeland, det började ockås med en sen natt framför internet. Jag har velat åka till NZ sedan jag gick i mellanstadiet. Att få bo och leva där i ett år är något som även det gett mig så mycket erfarenhet och fått mig att växa ännu mer som människa. Det gav mig också vänner för livet, en "ny familj", nya kunskaper, nya upplevelser…

Därför oroar jag mig inte. Eller jo ibland måste jag erkänna att jag är panikslagen. Vad ska jag göra, vad vill jag med mitt liv, vart ska jag bo?! Men innerst inne bor det en väldigt lugn, laid back liten tomte(?) som säger till mitt undermedvetna; Hakuna matata. Det löser sig, det har det alltid gjort.

Folk frågar mig, senast idag på jobbet; Vad har du för planer för sommaren?
Ingen aning! Det är ju bara juni. Haha... I augusti blir jag hemlös, men som sagt idag är det bara juni.
Folk frågar mig; Vad ska du göra med ditt liv?
Ja, jag lever det. Här och nu. Det här är mitt liv!

Idag är det juni. Jag är 26 år, singel, har inget fast jobb, snart inget boende. Kom igen i augusti och fråga mig då. Jag kommer förmodligen ha ugefär samma svar, fast med ny address.

Mish muskela - Inga problem

Sådär ja... En ny sån där Moa impulsgrej är på G. Jag ska på SRF på onsdag. It's gonna be great!

För hon har tagit studenten, fy fan vad hon är bra!

Idag har varit en helt fantastisk dag. Min älskade lillasyster har tagit studenten och dagen har varit fullspäckad av lycka. Jag är en väldigt stolt storasyster vill jag lova. Och så vacker hon var (är för det mesta men extra speciellt mycket idag). Jag blev tårögd när jag såg henne komma springande med visselpipan i högsta hugg. Att se hela klassen hoppandes uppe på falket i takt, och otakt, till musiken får än att minnas. Jag minns min student så väl fastän det var sju år sedan (!)

Storasysterm, jag, lillebror och Elina kompis Amanda väntade medans de var iväg på flaket. Vi passade på att åke till Donken en sväng och sedan pimpa bilen. Hela vägen hem dunkade vi musik i bilen och när vi närmande oss Timmerbol så satte sig Elin ut genom rutan. Hon fick ett väldigt fint mottagande av familjen där hemma. Vi åt väldigt god mat och fika. Farmor höll ett väldigt fint tal som fick mig att bli tårögd än en gång.

Dagar som denna älskar jag att vara hemma. Just idag hade jag inte velat vara någon annanstans på detta klot än just här. Tack min älskade familj! Det är ni som håller mig flytande. <3