Lucifer – mitt hjärta

Igår när jag låg här i min säng och datorerade lite. Så kom, som så många andra gånger, Lucifer in. Han har sina perioder då han jämt sover med mig. Jag vet inte ved det är men det är många djur som gillar att anvnda min datorväska som säng, så även Lucifer. Så först lägger han sig på den. Efter ett tag så ser han "sin nalle". Egentligen är det en nalle jag blev kär i när jag var cirka 17-18 år, på Åhléns, som jag gick och kramade varje gång jag var inne i stan, tills jag fick den av min dåvarande pojkvän på julafton. Den såg han iallafall och sprang fram och började trampa på den som han alltid gör. Jag vet inte vad det är för speciellt med den nallen meg antar att vi båda har förälskat oss i den.

Senare så kom han och la sig på mig, när jag låg och tittade på film och pratade i telefonen. Han är så söt när han ligger sådär och spinner. När jag lagt på och började bli trött vände jag mig om och la mig på sidan. Då hade jag honom framför mig så jag höll typ armarna om honom. Då började paniken komma krypande, sakta, sakta. Jag kan inte förklara det men jag älskar den där katten så jääävla mycket. Så varje gång jag tänker att en dag kommer han vara borta så får jag panik! Det är speciellt när jag ligger sådär med honom i min famn som jag verkligen kan känna att jag kommer sakna honom så jag dör. Jag kan ligga i timmar och bara titta på honom, klappa, klia, andas in hans doft och bara vara.

Nej, nu måste jag kila, måste ju lifta med mamma till Märsta eftersom min bil inte är gjord för detta väglag, inte däcken iallafall. Var bara en tanke sådär. Har du ingenting som du älskar sådär mycket så du knapt kan andas när du tänker på det?
(Och Sara, du får inte säga din Mac =op)

Färg

Bonnie and Clyde - trailer från 1967


Bonnie & Clyde

Med lite hjälp från Bonnie och Clyde somnade jag till slut igår. Är den filmen i färg eller svart-vit tro? Det är nämligen så att min tv har sagt upp sig och blivit färglös. Tittade på en hel säsong av O.C i svart-vitt. När jag sedan såg det i färg hos Camilla känndes det jätte konstigt. Haha... Bonnie and Clyde kändes naturligt att se i svart-vitt eftersom det ändå är en gammal film.
Nå väl... Det går frammåt för mig måste jag säga. På alla plan! Daniel från minradio.se ringde idag. Var en agent/maneger/skivbolag som mailat och fråga om vi ville intervjua ett rockband. Jag ringde upp och nu är intervjun bokad och klar. Vilket band det är får ni veta senare.
Jag har även kommit fram till vad jag ska ha på mig imorgon, tror jag iallafall, kanske ändrar mig akut imorgon. Som det ser ut nu så blir det kjol. Ska bli så skönt att sova på hotell imorgon. Systeryster har fixat. Slippa åka nattbuss och så är det centralt så man kan typ gå "hem" efter krogen. Och inte nog me det, FRUKOST ingår. Åh, jag som älskar hotellfrukost.

Har lagt märke till en sak. Ju oftare jag skriver desto fler är det som läser. Skulle dock vara roligt att veta vilka det är. =o) Men vill ni vara hemliga så varsågod! Jag är inte den som är den.

Puss hej!

Tokförkyld

I morse (eller snarare någongång under efetrmiddagen) när jag vaknade kunde jag knappt andas. Snoret bara rinner och jag känner mig som snubben som blir dränkt i pappersnäsdukar i en reklamfilm. Så fort jag gör det minsta ansträngande så bultar mitt hjärta fortare än vad en durasell-kanin pippar. Huvudet värker och så har jag hosta.
Ja, mycket gnäll blev det, men jag vill bara att ni ska tycka synd om mig. Känner mig lite som han i en reklamfilm som sitter med huvudet över ångande vatten med en handduk över huvudet. "Och ni tjejer snackar om att föda barn, ni ska bara veta hur det är när en kille är riktigt förkyld."

Imorgon måste jag iallafall fixa lite. Typ tvätta kläder och bestämma vad jag ska ha på mig på fredag. Jag MÅSTE vara frisk på fredag. Utgång i Stockholm med Merja, Annika, syster och Maja. Merja flyttar ju till Malaga på söndag, måste ju ha någon slags avskedsfest. Jag jobbar ju för övrigt på söndag så jag lär ju vinka av henne på flygplatsen också. Usch jag gillar inte det här med avsked. Känns dock lättare om det är jag som ger mig av.

Nej, om man kanske ska göra ett nytt försök med att sova.

111

Det här är mitt hundraelfte inlägg! Ville bara berätta det. Tänkte skriva på de hundrade också, men i det inlägget hade jag väl kanske något vettigare att skriva så jag glömde bort det.

Nu sitter jag hemma hos systeryster och kollar på Phantom of the opera. Så grymt jävla bra. Så vacker sång. Jag bara måste gå på opera någon gång i mitt liv. Jag vill faktiskt lära mig sjunga opera, och growla också förståss.

Har varit ute med hundarna i dag. Gick väldigt bra måste jag säga även fast jag rastade tre på en gång. Lite jobbigt när en hel armé av skolbarn kom och ville klappa hundrana bara. Men efter det gick vi till hundgården och kastade pinne bland annat. =o)

Jag slumrade till på soffan här i någon timma men jag har ju blivit förkyld igen (för att jag röker enigt mamma) så jag låg mest och hostade som en tok. Nu ska jag nog äta mig lite lunch, vårrullar.

Ha de gött!

Julie Rescue

Kan inte sova, vet inte varför. Har tänkt på Manolo hela dagen efter det att vi var och hälsade på Ros-Marie. Han är tydligen sjuk. =o( Var in på Jule Rescues hemsida idag. Fan att jag missade Uppdrag gransknings program om dem. Det verkar vara mycket som har vinklats fel. Jag har ju träffat folk som jobbar för Julie Rescue. Tycker för övrigt att folk ska sluta lita helt och fullt på medierna, ge er ut i världen själva och upptäck hur det är.
Tittade runt lite iallafall och där var han mitt lilla hjärta. Det bara högg till i bröstet när jag såg bilden på min lilla underbetts-hund. Åh, vad jag önskar nu att jag inte hade gett upp så lätt med honom. Jag trodde verkligen att han skulle få det bättre någon annanstans.
Jag vet inte varför men tårarna bara rinner ner och jag vet inte vad jag känner. En känsla av saknad kommer krypande i kroppen och känslan av att jag vill skydda honom. Än en gång kommer känslan att jag har svikit honom. Och jag hoppas verkligen att de som har honom nu inte gör det!

Skulle så väldigt gärna vilja åka och hälsa på honom. Men om han känner likadant som jag så är ingen av oss redo för det ännu. Vet nog inte om jag någonsin kommer vara redo för det. För alltid i mitt hjärta, Manolo.

Och för er som sett Uppdrag granskning och tror på deras rappakalja. Ta en titt in på Julie Rescues hemsida och se hur många hundar de faktiskt har hjälpt. Jag har själv sett hur en hund, och då syftar jag på Manolo, som gick från inget självförtroende alls, med svansen mellan benen. Till att bli en glad, sprallig och mer självsäker hund. Och han är långt ifrån ensam att ha gått från ett så illa liv som knappt är värdigt för en hund att leva till ett liv med kärlek och vänskap.

http://www.julierescue.com/hundar/hundar.asp-visa=manoloII.htm


Jag tänker på dig!


Helgens bravader

Jag och Sara en natt i Stockholm. Behöver jag egentligen säga mer? 
Ni från Ålstatiden kanske kommer ihåg den kyliga natten jag och Sara (enligt oss tydligen de enda människorna på jorden) var ute i Sundsvall. Robin skulle hämta oss, jag slog Sara utanför O'larys och drog till Max, senare möts vi upp och har tydligen glömt Cicci någonstans. Hon svarar inte på mobilen, vi hade glömt att hennes mobil faktiskt var trasig, och vi ville åka hem. Vi mer eller mindre tvingade Robin att köra till Fränsta UTAN Cicci. Efter mycket om och men så lyckades stackars Cicci få låna en telefon, ringa hem till sin stuga varpå hon ber Jenny ringa Robin. När Jenny ringer och Robin säger att vi måste åka tillbaka och hämta Cicci går både Sara och jag i taket och nästan hotar honom för att han tänker vända och åka tillbaka. 

Bara en kort recume sådär! Och detta är bara en av många galna kvällar vi delat tillsammans. Jag vill inte säga att Stockholms natten var lika hård och elak men det var nästan värre på andra vis. 
Allt började egentligen redan på tunnelbanan. Jag orkar faktiskt inte berätta allt, det finns dokumenterat i bilder på min bilddagbok. Killar, missförstånd, killar som går av för tidigt och kissnödiga tjejer. Vi kan stoppa vid kissnödiga tjejer för då har vi hamnat på söder. 
Jag och Sara kliver av tunnelbanan och hon informerar mig om att hon är jätte kissnödig. Tydligen så pass att hon inte kan hålla sig tills vi kommer till det stället vi ska till. Vi går in på en pub, tränger oss igenom folkmassan fram till toakön. Toalettkö tänkte jag, inte helt kul. Killen som står framför oss får se ett av mina bredaste och smörigaste léenden med frasen.
– Är du så kissnödig att du håller på att dö?
– Nej, svarar killen.
Jag brer på om möjligt ett ännu större smile. 
– Det är jag.
– Okej, men du kan väl få gå före mig då, säger han med ett flin. 
– Åh tack så jätte mycket. För jag är verkligen dödskissnödig, och hon med, säger jag och pekar på Sara. 

Inne på toan tas det diverse toakort, som det alltid görs när det är en kamera med ut på krogen. Vi går ut från toan och styr klackarna mot utgången. Killen bakom baren ropar på oss, han uppskattade nog inte att vi bara kom in för att låna toan. Det brydde vi oss inte om utan styrde ut mot nya äventyr. Vad stället hette vet jag faktiskt inte. Kul hade vi, dansa gjorde vi, drack öl, umgicks och rökte gjorde vi också. Det var totallyckat rakt igenom... Tills någon gång jag bestämde mig för att det var dags att åka till snygg-Micke. 
Ja, nu kanske ni blir lite nyfikna på vem snygg-Micke är. Och jag säger som så här: Ni som vet, ni vet. Och ni som inte vet, så är det inte så svårt att ta reda på. 
Jag tar nyckeln från Sara, hämtar min jacka i garderoben, tar sikte mot dörren och knallar ut från krogen. 
Strålande, ute! Men vart ute? På söder vet jag, men vart? Jag frågar valfri person som går förbi. Jag frågar flera personer. Eftersom jag inte skrivit om Green Peace (en kille jag och Sara träffade tidigare på tunnelbanan) tidigare så hoppar jag även över det nu. 
– Vilken väg ska jag om jag ska mot Slussen?
– Du går bara rakt fram här och så är det där borta, det är inte alls så långt, svarar valfri person.
Det är as långt tänkte jag, och kände att jag inte orkade gå. Istället hoppar jag ut i vägen och liftar med en taxibil. 
– Hej, kan du köra mig till Slussen, frågar jag.
– Ja, självklart, svarar taxichaffisen.
– Gratis!
– Aa, de går bra, säger han och jag hoppar in. 
På vägen till Slussen (som inte alls var lång) pratar vi väl om lite allt möjligt. Innan jag går av så tittar jag på honom och säger.
– Jag är ledsen, men jag måste berätta en sak för dig. Du är väldigt lik Darin. 
Han såg inte helt nöjd ut och han hade tydligen hört det förut. jag la ju inte direkt fram det som att det vore någonting positivt. 
Framme i Slussen letar jag reda på bussen jag ska med. Hittar hållplatsen och konstaterar att det är lååångt kvar tills den kommer. Någon brat lyckas tydligen hitta mig och vi börjar snacka. 
– Vad tycker du om mig då, frågar killen, med brat-långt, blont, lockigt hår. 
– Du ser ut som en jävla bratunge, svarar jag ärlig som jag är.
Det störde tydligen inte honom eftersom vi hängde den kommande timman. Han var ju tydligen det också. Jag trodde dock att han var 17, fastän han tydligen var 25, och det sa jag till honom. 
Jag tror inte att jag gjorde någonting överhuvudtaget för att vara trevlig mot den här killen PLUS att jag berättade från början att jag skulle hem till snygg-Micke. Och jag sa SNYGG-Micke också. Det hindrade tydligen inte den här killen att vrålstöta på mig. Jag har nog aldrig varit med om någonting liknande. 
Aja, han såg ju iallafall till att jag kom av där jag skulle så jag kunde träffa snygg-Micke. Sen dess har jag varken hört eller sett någonting av honom. 

Den relativt långa och inte minst jobbiga resan, i knät på braten, var helt klart värt det. Inte bara var snygg-Micke söt, gullig och trevlig, han var snygg också. ;o) 

Trogna "fans"

Det är så roligt att se när statistiken går upp. Skriver jag någonting intressant nu igen? Eller är det bara alla killars tjejers ex och husdjur som läser?
Åkte på jobb idag. Det är kul att träffa arbetskamraterna med jämna mellanrum. Jobbet är dock lika tråkigt som vanligt. Fast det är okej. Lycklig är jag iallafall att jag fick mig en smoothie från Naked juice bar. Mumma! Inte nog med det Bobbo bjussade mig på hotellfrukost idag. Inte dåligt. Så åt vi Donken till lunch, men det talar man inte högt om. Haha! Jag som skulle sluta äta. Nå väl... Ikväll blir det utgång, i Stockholm för omväxlings skull, med Sara. Ska bli så kul att träffa henne. Kommer knappt ihåg när vi sågs senast. Skam!
Lär vara gansak mycket folk ute. Lönehelg juh!

Puss och kram, vi ses på stan! ;o)

I will tell you my secret now

Som jag skrev om tidigare så var jag på möte igår. Jag ska börja skriva för en radiokanal på internet. =o) Så alla som känner mig, läser min blogg eller helt enkelt bara gillar musik MÅSTE kolla in den. De har verkligen all slags musik. Sara lär gilla dansbandskanalen, Lina, eller snarare båda mina Linor, lär gilla schlagerfavoriter, och inte minst mina egna favoriter: sex olika rockkananer! Jag kommer skriva för kanalen som heter metalbox. Så om inte annat lär ni gå in och läsa det jag skriver.

www.minradio.se

För övrigt så var jag och hälsade på Jessica J igår. Hennes tvillingar bara växer och växer. Båda kom gående till dörren när jag kom. Sist jag var där var det bara Filippa som tog några stapplande steg. Jag och Jessica åkte till Tina en sväng också, fikade och spelade lite kort. Efter det tog vi en sväng förbi Angelica och jag blev kvar där.

Nej nu ska jag faktiskt börja jobba!

Storstädning och hårig hund

Igår var jag jätte duktig och storstädade mitt rum. Drog tillochmed ut sängen och dammsög bakom och under. Inte nog med det jag dammade även av alla hyllor och andra prylar, så torkade jag golvet också. Det var ju fint så länge det varade kan jag säga. Senare på kvällen kom min kära vän Camilla och hennes hund Omega på besök. Hundhår överallt! Så idag har jag dammsugit igen.
Snart ska jag iväg på ett möte. Var bara tvungen att skriva det, det låter så seriöst. Yes! Äntligen fick jag låta lite viktig. Ska berätta senare vad mötet handlade om, vill hålla er på styva linan ett tag.
För övrigt så har jag skickat in mitt personliga brev och referenser till Au Pair byrån (eller vad man nu ska kalla det) så får se om de hör av sig snart.
I förrgår var jag hemma hos syster och skulle gå ut med hundarna men Thomas var hemma så det blev inget med det. Eller jag tog med Lill-Moa en sväng till parkeringen. Istället hämtade jag barnen på fritids och på förskolan. Emmie är ju bara för rolig ibland. Hon och jag satt i bilen och jag hade precis bränt en ny skiva som vi lyssnade på.
– Lyssna Emmie, det är sån här rock musik som du gillar.
– Jag gillar inte sån här musik, svarade hon då. Enligt henne så gillade hon inte musik överhuvudtaget.
– Åh, det här är ju Elins låt, sa jag när Paramore kom.
– Elins låt, frågade Emmie nyfiket.
– Alltså det är inte Elin som har gjort den eller så, men hon gillar den här.
– Då gillar jag också den här, sa Emmie.

Jag visste ju att Elin var hennes favoritmoster. Och det var så kul när hon sa att hon gillade alla låtar som Elin gillar. Så varje gång jag frågade om hon gillade en låt så frågade hon om Elin gillade den.
– Men jag kommer ju säga att Elin gillar alla nu, eftersom jag vill att du ska gilla den här musiken, sa jag då.
Fast det gjorde jag inte. Jag sa de låtar som jag trodde Elin tyckte om.

När vi var på Märsta centrum och gick vid parkeringen så sa jag åt Emmie att hon inte skulle springa iväg utan hålla sig vid mig. Kommer inte ihåg vad hon sa då, men jag sa någonting i stil med att jag var rädd om henne och så sa jag att jag var ju hennes gudmor.
– Ja, men det är väl en världslig sak, vände hon sig om och sa till mig.
Jag kunde inte göra annat än skratta.

I helgen ska jag träffa Sara! Har inte sett henne sen sist liksom. Och det var ett bra tag sen. Jag visste inte ens att hon var i Stockholmstrakterna.

So long folks!

Så länge

Vet att jag inte skrivit på ett tag nu och har inga planer på att göra det nu heller. Så länge ger jag er en av mina absoluta favoriter just nu. Jag kan bara inte sluta lyssna på den! Enjoy.

18 and life - Skid row



Ilska

Nu blir jag sådär arg, ledsen och hatisk igen. Jag vill bara skrika, gråta och slå på en och samma gång. I vissa fall gör jag någonting av det också. Ja, det handlar om Gaza igen. Det är ungefär det jag lägger ner all min energi på just nu. Jag läser och blir arg. Ska även denna dag lägga in ett stycke ur en artikel från dn.se.

Israel och Unrwa har länge haft en minst sagt ansträngd relation. Premiärminister Ehud Olmert beklagade attacken mot FN-anläggningen men sade att palestinier hade skjutit från platsen - något som förnekas av Unrwa.

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3561&a=873998

Hur länge ska de skylla på att palestinierna och Hamas skjutit ifrån något ställe de bestämmer sig för att bomba? Troligt att de gömmer sig i en FN-anläggning och skjuter därifrån. Är det bara jag som märkt det eller har ni också märkt att det är mytomanvarning på Israel?

Såg för övrigt att man kan skänka pengar till Gaza via Röda korset nu. Missade dock vad det var för nummer. =o( Man kunde skicka 50 kronor via mobilen. Jag ska lätt skicka när reklamen kommer igen. Ska fylla på mobilen direkt och vänta. Synd bara att israelerna bombar den hjälp palestinierna får. Men jag kommer iallafall skicka. Hoppas bara att alla pengar går oavkortat till hjälp i Gaza. De behöver all hjälp de kan få!


Ur en artikel

Enligt Gazas hälsoministerium har den palestinska dödssiffran nu stigit till 971 personer. Bland de döda beräknas runt 400 kvinnor och barn finnas.

Israel uppger å sin sida att tio av deras soldater samt tre civila har dödats till följd av att Hamas avfyrat raketer över gränsen, rapporterar Reuters.

Källa: DN-TT http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3561&a=873528

Läste även att svenska judar hotats och synagogor i Sverige har utsatts för brandattentat. Bevisar bara att det bor idioter även i Sverige. Judarna som bor här har väl ingenting med det som händer i Gaza att göra! Vad är det för fel på folk? Nog för att jag har ett ihärdigt hat mot Israel och mycket tankar och känslor nu. Jag tar inte ut det på någon som inte har någonting med saken att göra. De som bränner och hotar kan väl åka till Gaza istället. Där problemen är. De behöver inte starta något "krig" i Sverige. Jag blir upprörd!

Snart 1000 döda!

Hur länge ska massakern få hålla på? I går läste jag bland annat, på DN.se, att Hamas var redo att förhandla. Idag läser jag att dödsiffran ökar och Damarks stadsminister tar parti för Israel, med citatet "Hamas började". Vilken jävla idiot! Personligen vet jag inte "vem" som började men inte fan har man rätten att döda 1000 personer oavsätt vem som började!
Jag har själv varit i Palestina (dock inte i Gaza) och sett hur palestinierna blir behandlade av den Israeliska armén. Palestinierna har ju inga som helst rättigheter jämtemot dem. Så fort Irsaelerna kommer in med sina jeepar i Palestina måste palestinska poliser lämna gatan. Israelerna kan göra precis som de vill. Det äcklar mig och gör mig jävligt förbannad!
Var och gjorde ett reportage om en palestinsk fotbollsförening när jag var där. De visade upp sin fina fotbollsplan som de fått bidrag (av UEFA tror jag det var) att bygga. Deras problem är att det ligger israelsika bosättningar en bit därifrån så två spelare hade blivit skjutna på plan. Varför? Ja, vem vet? Det kanske är någon nationalsport Israel har: "pricka palestin". Den första spelaren som sköts dog den andra blev skjuten i benet och slutade spela fotboll.

Såg ett videoklipp på Facebook med ett litet sönderbränt palestinskt barn. Helt kolsvart var det och benen var borta. Och alla dessa bilder! Världen VAKNA! Kan vi göra någonting kanske?

Jaha... Min vardag känns relativt orellevant. Men för er som vill veta har jag mest tagit det lugnt. Passar fortfarande lill-Moa och är just nu hemma hos min syster med henne och Tove. Igår var jag hemma hos Andreas. Tog med Moa dit en sväng och jäklar vad katterna blev rädda. Otto hoppade upp i vardagsrums fönstret och gömde sig bakom gardinen. Pelle var dock lite intresserad och kom fram stundvis och kollade läget. Han jagade tillochmed Moa lite. Tror Otto hatade mig där ett tag men när jag senare kom tillbaka utan Moa var han kelig som vanligt. Ska lägga upp lite bilder på min Bilddagbok när jag kommer hem. Tog lite kort på Otto när han gömde sig, han är ju så söt, och på Pelle under bordet.

Nu ska jag återgå till min läsning och hat!

Telefonkö

Telefonköer är väl ändå ett helt faaantastiskt fenomen. Not! Fast till skatteverket verkar det gå relativt snabbt. Har tagit mig från plats 41 till 25 på mindre än 3 minuter. Ska beställa hem lite personbevis som de vill ha till min au pair ansökan. Oh la la nu går det undan här. Hinner inte ens med att skriva något längre inlägg skulle jag tro. Men kanske skriver en rad senare. Plats 5! Yoohoo!!

Pratade precis klart med handläggaren på skatteverket hon berättade att jag är tvungen att utvandra. Haha! Jag ska bli en utvandrare som Carl-Oskar och Kristina. Fast jag ska ju inte till Amerikat, inte än iallafall.

Hundvakt

Jag passar Lill-Moa för hennes matte är i skolan. Tycker det är så roligt att Lina börjat plugga igen. Speciellt när det är någonting hon pratat om länge och som jag tror hon kommer att trivas med. Undrar hur hennes första dag varit. Ska ringa och fråga henne senare.
Det är roligt att få ha Lill-Moa här också, även fast hon är jätte jobbig när hon skäller. Hon är ju så söt! Igår när hon kom hit så låg Lucifer på sängen och sov. Moa ville upp i sängen och nosa på honom, men hon är så liten så hon kommer inte upp i sängen själv, så hon stod och hoppa och studsa för att se upp. När jag till slut löft upp henne i sängen så vågade hon inte gå fram till Lucifer utan istället sprang fram och tillbaka. Sedan kröp hon långsamt fram men inte enda fram, sen började hon skutta runt, skällandes och viftade på svansen. Hon såg så himla rolig ut och jätte söt var hon. Nu ligger hon och sover på mina fötter.



Senare idag ska jag iväg på Partylite visning hemma hos Camilla. Hon sov här i natt och vi hade OC-race hela natten. Eller Camilla somnade någon gång vid två tror jag och jag fortsatte kolla fram till fyra eller något sånt.

Nej nu ska jag väl kanske gå och elda lite. De andra blir så sura när de kommer hem annars, om jag varit hemma hela dagen utan att elda. Sedan ska jag gå ut en sväng med Moa.

Gott? Nytt År

Ett nytt år fick vi men om det är så gott vet jag inte om jag tycker. 2008 slutade med bombningen av Gaza och 2009 började likadant. När ska denna massaker ta slut? Flera hundra döda och ännu fler skadade. Jag känner mig så hjälplös, vad kan JAG göra?
Pratade med en palestinsk vän ifrån Libanon han var ledsen sa han. Jag frågade varför.
– Everyone see what is happening but no one does anything.
Och han har ju rätt. Vad gör resten av världen? Protesterar i sina städer. Men ser Israelerna det? Ser Palestinierna det? Och min stöstra fråga: Hjälper det?
Jag önskar så fruktansvärt att jag kunde göra någonting, någonting som gav någon mening. Helst av allt skulle jag vilja åka dit. Bara visa att här är jag och jag bryr mig. Jag är ifrån omvärlden och jag bryr mig om er, jag vet vad som händer. Men vad skulle det hjälpa?
Blir också så arg när tidningarna drar upp rubriker om hur många svenskar som finns på plats och att svenskarna tagit kontakt med konsulatet och vill ha hjälp att komma hem. Vi har det bra vi. Tänk på dem som faktiskt bor där och inte har några hem längre.

Här hemma lunkar det på som vanligt. Mitt nyår spenderade jag uppe i Sälen med gott sällskap och fantastiskt god mat. På tolvslaget kunde jag dock inte känna någon glädje. Medan jag stod och såg på raketerna som färgade himlen i alla möjloga kulörer kunde jag inte låta bli att tänka på raketerna som flög över Gaza. Det kommer ständigt upp i mina tankar.

Min vardag är precis som vanligt jag fiksar papper till Nya Zeeland, jag var med Andreas till Uppsala och hämtade en diskmaskin, gick på Ikea, åkte till Eurostop och åt på Mc Donalds. För vad ska jag göra?

Nu kom Camilla precis och jag ska vara lite social med henne.

RSS 2.0