Eskimoa

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Det är iallafall inte någon som tar ut pengar med mitt kort utan det som hänt är nog mer skrattretande. Jag ringde ju Visa international natten min plånbok försvann. Enligt honom skulle kortet vara spärrat och ett nytt skulle skickas ut. Det han inte berättade var att de kortet skickades med DHL till Nya Zeeland, vilket skulle kosta mig 500 kronor.
En dag senare går jag in på min internet bank och ser att det står. Uttag 500. What?! Tänker jag och i panik ringer jag Nordea i Sverige. Killen jag pratar med spärrar mitt kort och säger att ett nytt kort skickas ut till min svenska adress. Vilket han inte berättar är att detta kommer att kosta mig 150 kronor.
Än en gång går jag in på min internet bank och ser att det är någon som fortfarande tar ut pengar på mitt kort. Eftersom det även denna gång står uttag 150.
Mer eller mindre rosenrasande ringer jag än en gång upp Nordea i Sverige och förklarar min situation. Jag berättar för henne jag pratar med att jag spärrat mitt kort två gånger men att någon fortfarande tar ut pengar med mitt kort.
Hon tycker det låter märkligt och kollar upp saken. Och kvinnan löser mysteriumet åt mig!

Det som hänt är alltså följande. Mitt försvunna kort blev spärrat samma natt som jag ringde in, alltså den 6/6. Avgiften dras ifrån mitt konto, 500 kronor, och ett nytt kort är påväg med DHL till Nya Zeeland. Eftersom jag inte visste att detta skulle kosta mig 500 så trodde jag att något gått snett och mitt kort inte blivit spärrat. Som sagt så ringde jag upp Nordea i Sverige och han jag pratade med spärrar mitt kort. MITT NYA KORT SOM ÄR PÅVÄG MED DHL TILL NYA ZEELAND!
Han frågar om jag vill ha ett nytt kort utskickat, JA!, svarar jag. Kortet skickas till min adress i Sverige. Men eftersom han inte berättade att det skulle kosta 150 så trodde ju jag självklart att någon fortfarande hade tillgång till mitt konto.

Tack kvinnan på Nordea som löste detta mysterium! Jag kommer inom en snar framtid ha ett kort hit med DHL, som är spärrat, och hemma i Timmerbol kommer jag ha ett kort typ idag, som de måste skicka till mig i NZ. Tack och lov så kommer jag få tillbaka mina 500 kronor. Känns bara så jävla onödigt.
Kunde den första snubben inte bara sagt att det skulle kosta mig 500 så hade det inte varit några problem. Och hade den andra snubben kanske kunnat kolla upp saken, istället för att spärra ett kort jag inte ens fått än. Att det måste krävas en kvinna för att saker och ting ska gå rätt till!