Ett kärt återseende!



Han är tillbaka! Jag kan inte beskriva hur lycklig jag är över det. Vet inte hur många av er som läser min blogg vet historien om Manolo, men jag kan ta det lite kort.

Manolo är en spansk gatuhund. Han kom hit genom organisationen Julie Rescue. Min kompis mamma, Ewa, har jourhem för en del av hundarna när de kommer till Sverige. Manolo var en av dem som bodde där. Jag var där en dag och fick se honom. Det sa bara klick! jag blev förälskad, inte minst i hans charmiga underbett. Jag lånade med mig Manolo hem och efter en tid bestämde jag mig för att jag ville ha honom för alltid. Jag köpte honom och han blev min. Svårigheten var att Manolo tyckte om mig lite för mycket, han ville inte vara med någon annan än mig och det gick inte att lämna honom ensam. Efter en tids försök att vänja honom, insåg jag att det inte gick. Med stor sorg i mitt hjärta var jag helt enkelt tvungen att lämna ifrån mig honom. han flyttade till ett nytt hem i Norrtälje. Efter en tid där kunde de tyvärr inte heller ha honom kvar. Alla tänkte att den stackars hunden kan inte flytta till ytterligare ett nytt hem.
Ewa kom här som en räddande ängel. Hon sa att Manolo kunde få bo hos henne permanent, om han kastreredes.

Så nu bor min lilla kärlek hos Ewa. Jag var där idag och hälsade på. Det var helt underbart att få se honom igen. Han kände igen mig och blev helt till sig av lycka. Han hoppade upp i min famn precis som förut. Jag var dock lite orolig att han skulle bli sådär fäst igen, och han visade vissa tendenser till det, men det gick så bra så. Han ville vara i mitt knä väldigt mycket och kom fram till mig flera gånger och hoppade upp på mig när jag stod upp. Det sköna var att se att han även kunde gå fram till andra och sitta vid dem. Och när jag och Camilla gick upp och han fick stanna nere verkade det inte vara någonting som bekymmrade honom. När jag sedan skulle åka hem så var det inga problem.

Det känns så himla skönt. Jag och Manolo kan träffas utan några hard feelings. Jag har verkligen saknat honom vissa stunder och funderat mycket på hur han har det. Nu vet jag att han har det väldigt bra, varje dag!

Välkommen tillbaka mi amor.

Kommentarer
Postat av: krickan

sååå glad att ni träffades igen och att det fungerade väldigt bra :) Han är världens goaste hund! var inga problem att passa honom när han va hos mig den helgen då =) åt lite pizza på bordet..men det får man ta.

2009-03-23 @ 02:46:04
Postat av: Moa..

Ja, jag är också jätte glad. =o)

2009-03-23 @ 21:26:33

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0