Eskimoa

Förra inlägget präglades mest av hat och ilska. Det här kommer spegla en annan sida av mig; Lycka och nervositet!
Eftersom det började läcka ut någon slags slemmig gul gegga ur kompresserna på mitt brännsår ringde jag till plastikkirurgin och bokade om min tid, eller snarare bokade en till. Som jag befarade så var det en infektion, inte konstigt att man mått lite sisådär då, men som tur var så följde det mesta äcklet med när syster (Maria) tog av kompresserna. För första gången på en vecka fick jag se mitt sår igen. Det såg faktiskt bättre ut! En annan kirurg än han jag hade innan kom också förbi och tittade hur det såg ut OCH STACK I SÅRET MED EN NÅL! (Det är tidligen något de gör; läkarna.) Ont som fan gjorde det men jag "spelade cool" som vanligt.
– Gjorde det mycket ont när han stack dig sådär med kanylen?, frågade Maria.
– Jag har ju känt på nålar i huden förut, sa jag och pekade på en av mina tatueringar, och betydligt måga fler samtidigt. Sju användes när den gjordes. Fast, de va ju mycket mindre, skrattade jag. Sjuksystern och doktorn också.

Jag har lyckats få samma sjuksyster varje gång jag varit in. Hon är verkligen jätte bra, trevlig och rolig. Hon har någon norrländsk dialekt, är hästintresserad och har varit på Nya Zeeland. Tre bra saker i mina ögon. Vi har skojat och pratat om allt möjligt när vi träffats. Hoppas verkligen att hon är där på onsdag också. Jag som typ hatar sjukhus längtar nästan att få åka dit ock träffa henne. Haha, knäppt, jag vet.

Vi pratade om Nya Zeeland och hur det skulle bli med min resa dit. Eftersom jag inte kommer behöva transplantera någon hud och såret ser ut att läka bra så sa Maria, med stöd av doktorn, att jag kunde åka som planerat. Eller egentligen vågade hon inte säga definitivt att jag kunde åka. Men vi diskuterade lite om att det finns ju faktiskt sjukvård i NZ också och att såret såg ut att läka bra och att det bästa vore egentligen om jag kunde linda om det själv. Så det visar sig nu på onsdag om det ser ännu bättre ut och på fredag ska jag ju träffa "snygg"-doktorn igen.

Så lycklig jag blev när Maria sa att jag skulle åka som planerat! Jag skuttade nästan iväg i sjukhuskorridorerna. Nu har jag fixat med mitt visum och pratat med pappa om biljett. Gaah! Fatta att jag kanske åker på måndag. Idag var jag och inhandlade lite pressenter till "min familj". Shoppade även massor med kläder för pressentkortet jag fick i julas. Jag är så glad nu fast samtidigt väldigt nervös, eller kommer iallafall att bli det snart.

Håll i hatten kompisar, jag är på gång! =oD