Eskimoa

Min brännskada är av andra graden och jag borde egentligen åkt in med det direkt när det hände. Istället sov jag en natt och gick omkring med såret öppet en dag. Inte förrän mamma och resten av familjen kom hem vid 22 tiden funderade jag på att göra någonting åt saken. Det var iförsig inte förrän då det började göra riktigt ont. Smärtan blev liksom outhärdlig. Jag började läsa på nätet och mamma ringde sjukvårdsupplysningen. På nätet stod det att om en brännskada var större än en handflata skulle man åka in. Det är min plus lite småsår här och där. Jag ville mer åka in för att få någonting smärtstillande.
Jonas skjutsade mig till Akademiska i Uppsala och på akuten frågade de också mig varför jag inte kommit tidigare.

Väl inne hos doktorn så pickade han först på mitt sår med ett uppböjt gem. AJ! Han skulle tydligen kolla om jag hade kännsel. Svar JA! Fan vad ont det gjorde. Såret blev tvättat och omlagt. Doktorn klippte även bort en blåsa som spruckit och rev bort lite annan hud runt såren. Sjuksystern som lindade mitt ben var inte så jätte duktig. Jag såg ut som en mumie ungefär. Och efter att ha sovit med det såg det ännu värre ut.
Fick en remiss till plastikkirurgin och dagen efter var jag där. När sjuksystern började prata om transplantation och grejer blev jag lite orolig. Hoppas de förstår att jag inte har tid för sådant, ska ju faktiskt till Nya Zeeland. Kirurgen som tittade på såret (och för övrigt var as snygg!) sa att det såg bra ut. Så hoppas verkligen att det här inte kommer att skjuta på min resa. Han stack mig för övrigt med en nål i hela såret. Och jag som tyckte den andra var dum som petade med ett stålgem. Nu har jag någon specialgrej på såren och bandage plus en "strumpa" över det. Jag lindade om bandaget idag och det har läckt igenom värska. Inte så charmigt! Ont som fan gör det också till och från. Var in på apoteket och köpte några dunder värktabletter fast de verkar ju bara hjälpa lite som de vill. Helt matt har jag varit också, tror jag kanske haft lite feber. Kan vara för tabletterna eller så har det något samband med brännskadan. Ska på återbesök på fredag. Då ska någon skjuksköterska kolla på såret och linda om och fredagen efter den ska jag träffa kirurgen igen.

Min bil blev klar igår, äntligen. Camilla skjutsade mig till Vallentuna idag så jag kunde hämta den. Så jävla schyssta de är på den där verkstaden. Min kompis känner ägaren så jag fick verkligen ett kompispris. De tog inte ens betalt för själva jobbet. Han fixade tillochmed saker vi inte ens pratat om, som mitt centrallås till exempel. Nu ska jag "bara" se till att få den såld också. Imorgon ska den tvättas, städas och fotograferas. Hur jag nu ska orka det. Idag däckade jag på Angelicas soffa när jag var där och hälsade på. Men jag får väl knapra i mig dubbel dos av värktabletterna, bita ihop och drömma och NZ. Fan vad jag är orolig att det här med såret ska förstöra min resa, det är nästan så jag börjar gråta när jag tänker på det.

Imorgon är en annan dag och förhoppningsvis en bättre sådan. Hoppas bara att jag kan få sova i natt. Natten som var vaknade jag faktiskt av smärta och kunde inte somna om på ett bra tag. Hatar när det händer!