Eskimoa

Kom precis hem ifrån flygplatsen. Var och vinkade av Åsa, det kändes tungt. Hon var en av de första vännerna jag fick här och det känns så overkligt att hon inte kommer vara en del av mitt liv här längre. Grät faktiskt för första gången sen jag kom hit. Dock inte så någon såg. Väntade med tårarna tills jag kom hem. Börjar redan nu få lite ångest över när Anna-Maria ska åka. Fast jag försöker att inte tänka på det. Jag hatar avsked! Speciellt när det är någon annan som åker ifrån mig och inte tvärtom. Jag är van vid att det är jag som brukar fara.

Får ju dock nya vänner och Jossefine som har tagit över Åsas familj är trevlig och rolig. Vi kommer nog ha våra rackartyg tillsammans. Sen har ju Ida flyttat upp till Auckland också. Det är vi glada för! Och jag vet vilken buss, och vart den går ifrån, jag ska ta om jag vill träffa Linnea.  Så nog klarar jag mig allt, men kommer iallafall sakna Åsa och A-M (när hon åker). Som fan!

Ja ni som har Facebook undrar nog vem det är jag har kramats med. Det håller jag nog för mig själv ett tag till. Gillar att vara lite hemlig sådär.

Ha det gott folket! Och hör gärna av er MER!
(speciellt nu när jag är lite nere)