Ängel utan vingar??
Igår när jag åkte ifrån en förfest in till stan så passerade vi en bro. Mitt på bron stod det några bilar pakerade, jag tittade till och fick syn på en flicka som stod på andra sidan relingen över motorvägen. Jag bad han som körde mig att stanna. Jag klev ur bilen och närmade mig den lilla skara med människor som samlats i närheten. "Don't go to close, she say she's gonna jump if we come to close." Mitt hjärta dunkade i 180! Jag såg hur hon lutade sig mer ut och vågade nästan inte kolla. Alla skrek åt henne och frågade vad hon höll på med, att hon inte ville göra det och att hon skulle klättra tillbaka över relingen igen. Även jag skrek, kommer inte ihåg vad. Efter en stund kom polisen, som någon hade ringt dit. De lyckades ta sig fram till henne, kommer inte ihåg hur. Det jag minns är att någon skrek till. Alla vi som stod i närheten sprang fram. Flickan hängde med benen i luften och polismännen höll hennes armar. "We need help!", ropade en av poliserna. Alla hjälpte till att dra upp henne och sedan över relingen. Tjejen bara skakade och jag var nog också i chock. Efteråt ville jag bara slå henne dock. Fy fan vad arg jag var sen i bilen. MAN GÖR INTE SÅ EMOT ANDRA MÄNNISKOR! Det är inte okej.
Jag och mamma pratade om det som hänt på msn. Jag sa att jag kanske var någon slags skyddsängel utan att veta om det. Seriöst, det här är cirkus femte gången något sådant här händer mig. Mamma sa att hon anade några vingar där på mig förr. "Du var lite luden på ryggen som liten", skrev hon. Ja, ängel eller apa kanske jag är då?
För övrigt så var det en jätte bra kväll igår. Vi förfestade hemma hos Emelie (röd), finns två av dem. Var jätte roligt att se alla North Shore girls igen. Var typ fem veckor sen sist, Hanna, Anna och Amanda sov för övrigt över här. Trevligt! Anyway... Efter förandet hos Emelie tog några taxi in till stan, inte jag. Anna, Amanda och jag tog taxi in till Ponsonby road. Lata jag vet! Men, vi skulle möta upp med Jossan och Sara, som gått tidigare. Hamnade inte på någon krog dock utan på en annan förfest. Värsta lägenheten högst upp i en bygnad med panoramafönster och utsikt över hela stan. Så vackert! Massa araber var det där också, så jag fick öva lite arabiska, det är ju alltid roligt. *lycklig*
Senare mötte jag upp med de andra i stan. Det blev inte så lyckat då klockan var typ fyra. jag och Hanna svirade vidare iallafall när de andra åkte hem för att sova. Vi var väl hemma ungefär halv sju.
Idag har jag varit med Josefine och Simon ut till Goat Island och någon annan strand. Jätte mysigt var det. Jag plockade snäckor som jag tyvärr glömde i Simons bil. När vi kom tillbaka till Auckland spelade vi lite tennis. Första gången för mig. As bra var jag! (eller inte) Simon och John var väldigt duktiga och Josefine har ju också börjat spela tennis, så det var mest jag som gjorde bort mig. Det bjuder jag på, kul hade vi.
Nu funderar jag på att gå ut på en promenix, så jag utan dåligt samvete kan vräka i mig en påse chips sen. Det är ju ändå bakis dag i dag. Bakisdagar bör innehålla åtminstone en påse chips!
Du har då aldrig mått dåligt du inte. vad vet du om självmordstankar överhuvudtaget? Det är HENNES liv, och ingen annans. Vill flickan dö, så lär hon väl få dö då. Det är bara omgivningen och sånna som dig som är patetiska, och jävligt oförstående och rädda för den delen.
Att ta självmord är inte själviskt, det är jävligt modigt. Jag förstår att folk vill ta sitt liv, för det är sånna som dig som gör världen fucked up. USCH
Jag tror att det är du som är fucked up. Att ta sitt liv är jävligt själviskt! och FEGT. Fine om du vill dö (nu menar jag inte dig personligen) men blanda för fan inte in anda människor i ditt självmord. Man hoppar inte ner ifrån en bro ner på en motorväg. Då är det inte bara ens eget liv fan förstör. Fatta människorna som blir vittnen till detta och den som kommer nere på motorvägen och kör över din livlösa kropp. Och kanske själv kör av vägen och dör! Då är det inte bara DITT liv, utan även andras.
Och jo, jag har visst mått dåligt (jag antar att du är någon som inte känner mig) men jag skulle ALDRIG ta mitt liv. För jag vet hur det känns för människorna som är kvar. Jag är själv en av dem!
Till förbannad..
Klart att det krävs mod att ta sitt eget liv helt klart, men man kan ju disskutera hur man får det modet då och vända på saken att det egentligen är fega typer som tex måste vara påverkade/fulla i många fall för att göra det och då har man ju inte modet innan man tar till flaskan tex. Sen har jag haft några riktigt nära, både familj och vänner som har tagit livet av sig och vad löser det egentligen? Visst man slipper vara kvar och ta tag i sina problem och inse att man ska kunna stå upp på egna ben så med andra ord så tar man livet av sig för att man ser det som en lätt utväg.. men att anhöriga tvingas stå på knä i tex sin sons blod med hink och svamp och skura bort det är det så de ska vara menar du? För du är väl medveten om att städfirmor eller hyresvärdar inte gör sånna saker utan familjen och anhöriga får snällt städa undan det värsta innan några andra åtgärder kan göras från deras sida. Sen kan man tex ta fall där folk tar livet av sig genom att köra ihjäl sig och vad löser det? Jo att den som man krockar med ist får men för livet och får leva med att man var delaktig i personens död. Jag tycker att det är så jävla fegt att ta den utvägen och lämna all skit ist för att ta tag i saker. Moa är helr rät ute i det hon säger och jag vet att hon är en precis som hon säger en av dom som är kvar och det är jag också.
