Hjälplös

För första gången sen jag kom hit vill jag verkligen åka hem. Fick för ett tag sedan reda på att en väns vän gått bort. Och jag vill verkligen finnas där för henne. Jag har själv aldrig (och jag hoppas verkligen att jag aldrig kommer beöva göra det) varit med om en vän som gått bort. Bara tanken på att någon av mina vänner skulle försvinna ger mig en panikkänsla i kroppen och jag får svårt att andas. Kalla mig fånig om ni vill, men jag kan verkligen känna hennes smärta. Och jag vill bara finnas där för henne! Jag tror jag suttit framför datorn och gråtit en halvtimme nu.

Även om jag inte finns där hos dig vännen så är du med mig i mina tankar, och jag finns här för dig. Jag beklagar verkligen sorgen och önskar att jag kunde finnas där och krama om dig hårt och länge. Älskar dig hjärtat!


Kommentarer
Postat av: Love

Jag har vart med om samma sak, Hur tröstar man någon? Hur får jag människan att verkligen att förstår att jag är här? ska man ringa nu eller ska jag låta henne va ett tag?

En av mina bästa vänner förlorade sin pappa för ett tag sen. Vi umgås ganska ofta men vi har inte pratat om det. När det hände gav jag honom en kram och bara grät. jag fann inga ord och jag skämdes så för det. men ibland tror jag att den där kramen räckte .. jag vet inte . :/



btw running up that hill med placebo det en så underbar låt.

Ta hand om dig / love

2009-11-29 @ 23:36:10
URL: http://mittkapitel.blogspot.com/
Postat av: Moa..

Ja det är så svårt att veta vad man ska säga. Men som du säger så tror jag också att bara finnas där och krama gör en stor del. Det uppskattas nog. Känns extra jobbigt när jag är på andra sidan klotet. Men hade jag varit hemma hade jag ringt och kollat läget. Ibland vill man ju vara ifred ett tag när man är i sorg. Men bara berätta att man finns där så är det upp till personen att berätta, om den nu vill det.

2009-11-30 @ 07:19:21

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0