Eskimoa

Ja det kan man säga att jag är. Fan vad förbannad jag var ikväll. Skulle ut och gå och kände att jag fick lite skav av skorna jag hade på mig. "Äh, det är ingen fara", tänkte jag, plåstrade om lite och begav mig ut. Det blev bara värre och värre, jag försökte sätta om plåstren, vika ner strumporna och knyta om skon. INGET fungerade. Det gjorde bara ondare och ondare. Jag försökte ignorera och springa lite. Gick inte så jätte bra då jag även hade håll + astma. Var ute 30 minuter kanske. INTE okej. Så jag linkade tillbaka hem, plåstrade mer, tog på mig tjockare strumpor, bytte skor, puffa lite astma medicin. Kunde fortfarande känna av skavsåret så jag lindade ett bandage över strumpan och begav mig ut igen. Blev bara att springa en vända runt "kvarteret", blev cirkus fem minuters jogging. Jävlar i havet vad trött jag blev, men där fick den fotjäveln. Komma här och komma, vem är det som bestämmer, är det du eller jag? Jusste, det är jag! Hur stor del av min kropp är foten egentligen, nä precis, inte tillräckligt stor för att bestämma om jag ska ut och härja eller inte. Lyssnade lite stöddigt på Bon Jovis "It's my life", och sprang fortare och fortare. In your tå liksom, it's my life, fotefan, not yours. HA! Värre blev det att kämpa emot hållet dock. När jag väl saktade ner till gångtakt bara högg det till i sidan av bröstkorgen(?) och värkte hela vägen upp till nyckelbenet. Men så jävla värt det! Hehe... Jag är liksom envis på det sättet att jag biter ihop och kämpar vidare. Tror jag har det ifrån min farmor, det var en riktig kvinna (tant på äldre dar) det. Starkare individ får man nog leta efter. "En går och kok kaffe..." - eller hur var det du sa när du låg där och såg så liten ut?

Oj nu blev jag helt plötsligt helt tårögd här och tankarna bara flög iväg. Saknar verkligen mina far- och morföräldrar så fruktansvärt mycket ibland. Det känns som att de togs ifrån mig för tidigt. =o( Jag blir alltid så avundsjuk när folk pratar om sina far- och morföräldrar. Men jag brukar låna andras lite då och då. Siw, Åke, Leif, Margareta x2, Marianne. Vet ni någon som vill ha ett extra barnbarn så vet ni vart ni hittar mig. ;o)

Ne nu blir tårarna för många, så jag avslutar här.