Myror i benen

Jag kommer få psykbryt snart tror jag. Jag kan inte sova om nätterna för att jag ligger och grubblar. Jag kollar internetsidor om och om igen efter jobb. Jag har sökt alla jag kan tänka mig, och även sådana som jag inte riktigt kan tänka mig. Det som finns är typ undersköterska, säljare, personlig assistent eller typ kock. Nej, jag är inget av det! Jag har även sökt alla hästjobb utomlands som jag hittat: Irland, Italien, Spanien, Kanada och jag vet inte vad. Vet ju knappt vad jag sökt längre. Fattig som ett jon är jag också. Tänkte ta mig en promenix till arbetsförmedlingen i morgon. Dom har ju hjälpt mig såååååå mycket tidigare, jo jag var aningen ironisk där. Jag vet redan nu att jag kommer bli asförbannad när jag står där och de säger att jag inte kan skriva in mig som reporter/journalist sökande. Pengar ska jag fan ha iallafall, på något vis, jag kan inte ha det så här längre. Har faktiskt betalat skatt i det här landet sen jag var 16, tänkte hämta ut det nu.

Ikväll har jag varit ute tre vändor. Först var jag på en cykeltur med lill-Moa i cykelkorgen. När jag kom hem tog jag ut Lira (och Emmie följde också med) på en promenad. Efter det satt jag inne en stund, pulade vid datorn, sökte lite jobb, kollade lite på tv:n. PANIK! Det kröp i hela kroppen. Jag gick ut på ännu en (den här gången) rask promenad. Jag vet inte vart jag ska ta vägen snart. Tror jag kommer bli tokig.


Kommentarer
Postat av: yvonneoscarssonfagerberg

Bli inte tokig Moa, Tråkigt att du längtar tillbaka så mycket. Men det löser sig ska du se, Har du pratat någe med dom på sista tiden? Hur har dom det nu? Skulle vilja hjälpa dig på nå vis. Puss

2010-05-19 @ 16:05:44

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0