Eskimoa

Det ena lyckoruset efter det andra. Jag kan inte beskriva det. Fastan det var tre ar sedan jag var har sa kanns det som igar. Ar hemma hos min kompis Jamal nu. Nar jag motte upp henne och sag henne pa andra sidan gatan ville jag bara springa over. Som tur var holl Rabia i mig, annars hade jag blivit pakord. Vi kindpussades som vanligt och pratade pa om allt mellan himmel och jord. Det kanns lite som att komma hem pa nagot vis. Som Jamal sa till mig "My family is your family", och det kanns faktiskt lite som det. Kindpussarna flyger i luften fran bade hoger och vanster. Jag ar sa lycklig!

Jag hoppas att jag nagon gang lyckas fa med mig nagon hemifran hit. Jag vill visa er det har. Jag vill att ni ska forsta. Libanon kan inte beskrivas, det maste upplevas!