Eskimoa

Depp perioden är över och jag ser ljuset. Jag var helt sjukt nere i söndags och hade mina tankar överallt förutom på just denna ö jag befinner mig på. Det var mycket småsaker som spelade in och jag kände att; Nu ger jag upp. Meeeen istället, tog jag tag i problemen och nu känns det så mycket bättre.

Jag har insett att folk bryr sig mer än jag trodde. I företaget, vänner (har faktiskt fler än en) och folk i allmänhet. Kändes så himla bra när jag skickade ett text till min chef om att jag ville prata. Och samma dag tog han sig tid för mig. Han lyssnade, hjälpte så gott han kunde och förstod mig.

Idag kom det även förbi en annan manager och kollade in vårt hotell, där kan vi snacka om att de hände saker. Han kom och styrde och ställde (inte med oss men med saker som behövde fixas på hotellet). Han gav oss också tips på hur vi skulle styra upp saker, lite idéer hur vi ska göra med klubbarna och klubbhuset. Det var så skönt att få höra vad han tycker vi gör bra och vad vi kan förbättra. Jag känner värkligen att att jag har alla fördelar att göra ett så jävla bra jobb som bara jag kan. Nu ska jag (och min kollega såklart) fixa och planera, och bara göra ett så sjukt jävla bra jobb så vi blir bäst på hela skalan! Oh yes, vi ska bli bäst! Och då må jag tillägga att vi redan nu ligger ganska bra till, så något rätt gör vi. Vilket vår chef påminde oss om senast idag. Det känns bra! Vi är bra, jag är bra, ska bara försöka påminna mig om det när jag inte känner mig så bra.

Nu sitter vi på en nyöppnad pizzeria precis nedanför där vi bor. As god pizza och gratis efterätt. Bättre än bra, skulle man kunna säga. Servitören är snygg också, tror dock han är bög, tyvärr. Men men... Han gör nog någon man väldigt lycklig. Snyggt ass, fina ögon, och en stor... personlighet. Han pratar bara spanska, men jag är helt säker på att han är trevlig.

Livet känns härligt igen och nästa vecka ska jag ta tag i det ytterligare.