Dags att fara
Idag är det dags. Åker ner till Götet ikväll och imorgon bär det vidare till Gran Canaria. Känslorna är dubbla. Det jobbigaste är att säga hejdå till familjen såklart, har umgåts så mycket med dem under min tid hemma. Speciellt svårt är det med min systers barn. Imorse sa jag hejdå till min lilla solstråle Gottfrid, och senare till min ögonsten Emmie. Albin kommer jag inte se innan jag åker, vilket skär i hjärtat. Jag funderar på att rita en hejdå-teckning till honom. Tror dock att detta känns jobbigare för mig än för honom.
Samtidigt är jag så himla glad och helt exalterad över vad komma skall. Nya vänner, nytt jobb, nya utmaningar - ett helt nytt liv. Och jag välkomnar det med öppna armar. Känns extra bra att ge sig av nu när vädret börjar bli kasst.
Jag har tagit farväl av mina syskon och vänner, vilka jag kommer sakna så fruktansvärt mycket. Men vi ses ju igen, och tiden går fort. Det vet jag! Idag säger jag farväl till mamma och Jonas. Det blir Jonas som skjutsar mig till flygplatsen. Pappa ligger tyvärr hemma och är sjuk så han träffar jag inte nu innan jag åker. Fast vi hade en liten familjemiddag i lördags så vi tog farväl då.
Det jobbigaste var att säga hejdå till "mina" barn på förskolan. Rackarungarna som jag först träffade när jag började. De går sitt sista år på förskolan, så jag kommer inte träffa dem där igen. Oj, vad det var svårt att lämna dem. Tårarna kom och rösten sprack. Barnen såg chockade ut över att se mig så. Jag vet att jag kommer träffa min familj och mina vänner igen, men dessa barn vet jag inte om jag ser igen. Det är det som känns så tugnt.
Nu ska jag lägga det bakom mig och se framåt. Ikväll landar jag på Landvetter och ska då ringa en nyfunnen (förhoppningsvis) vän. Hon ska också jobba för Fritidsresor, och vi kommer att bo på samma hotell i natt. Det ska bli så kul att träffa alla nya kolleger som åker ifrån landvetter imorgon.
Nu ska jag äta frukost, pussa lite på min systers hundar, dem kommer jag dock inte sakna så mycket, men man måste väl låtsas så de inte blir ledsna. Sedan ska jag packa om i min resebag.
Inte långt kvar nu!
Samtidigt är jag så himla glad och helt exalterad över vad komma skall. Nya vänner, nytt jobb, nya utmaningar - ett helt nytt liv. Och jag välkomnar det med öppna armar. Känns extra bra att ge sig av nu när vädret börjar bli kasst.
Jag har tagit farväl av mina syskon och vänner, vilka jag kommer sakna så fruktansvärt mycket. Men vi ses ju igen, och tiden går fort. Det vet jag! Idag säger jag farväl till mamma och Jonas. Det blir Jonas som skjutsar mig till flygplatsen. Pappa ligger tyvärr hemma och är sjuk så han träffar jag inte nu innan jag åker. Fast vi hade en liten familjemiddag i lördags så vi tog farväl då.
Det jobbigaste var att säga hejdå till "mina" barn på förskolan. Rackarungarna som jag först träffade när jag började. De går sitt sista år på förskolan, så jag kommer inte träffa dem där igen. Oj, vad det var svårt att lämna dem. Tårarna kom och rösten sprack. Barnen såg chockade ut över att se mig så. Jag vet att jag kommer träffa min familj och mina vänner igen, men dessa barn vet jag inte om jag ser igen. Det är det som känns så tugnt.
Nu ska jag lägga det bakom mig och se framåt. Ikväll landar jag på Landvetter och ska då ringa en nyfunnen (förhoppningsvis) vän. Hon ska också jobba för Fritidsresor, och vi kommer att bo på samma hotell i natt. Det ska bli så kul att träffa alla nya kolleger som åker ifrån landvetter imorgon.
Nu ska jag äta frukost, pussa lite på min systers hundar, dem kommer jag dock inte sakna så mycket, men man måste väl låtsas så de inte blir ledsna. Sedan ska jag packa om i min resebag.
Inte långt kvar nu!
Kommentarer
Postat av: Mammi
Nu är du på Canarias, tänker på dig och hoppas du får det toppen, hela Puss,puss mammi
Trackback
