Eskimoa

Vilket dygn jag haft! Vet inte vart jag ska börja, eller sluta. Känns som att dagarna, nätterna och allt flyter ihop. Men jag ska försöka börja där jag minns att det hela startade.

Amira kom och hämtade oss på jobbet för vi skulle skjutsa henne till flygplatsen. So far so good. Men när vi hoppar in i bilen berättar hon att hon påvägen till hotellet krockat med en taxi. Polisen var inblandad och taxi chauffören galen. Ingen större fara skedd, tack och lov, en reva på bilen bara. Amira var aningen skakad men det gick fint på vägen till flyget. På flygplatsen hade vi vår sista måltid (för den här gången) på Burger King. Det tycks ha blivit någon tradition när jag skjutsar folk till flygplatsen. Det blev ett kort farväl utanför kontrollen. Inga tårar, Amira sa att det var förbjudet. När jag kramat om henne mitt hårdaste gick jag och Sandra mot bilen. Och runt hörnet kom tårarna. Jag hatar avsked, även fast jag vet att vi ses igen.

När vi lämnat flygplatsen åkte vi till Los Christianos och en affär med massor av maskeradkläder. På kvällen var vi bjudna på fest med Disney tema. Det enda vi hittade var slampiga kostymer med nunnor med tillhörande piska (eftersom alla nunnor har piska, eller?), sjuksköterske kläder i lack och liknande. Ni kan tänka er själva. Vi ryckte åt oss en varson one piece. Jag tog en zebramönstrad, med zebrahuvud och svans på. Hon tog en dalmartiner. Fett snygga!

Efter det körde vi hem, parkerade bilen på gatan vid parkeringsplatsen, då det alltid är fullt där på dagarna. Det gick bra, Sandra var fett grym på att fickparkera. Vi gick hem och vilade oss lite inför kvällen. Vid åtta tiden skulle vi hämta Nadia på den norra flygplatsen. En tjej ifrån Blue Academy som är här och semestrar lite. När vi kom ut till parkeringen så var bilen borta!

– Sandra vart är bilen? Vi parkerade den där den där röda bilen står. Våran bil är blå!
– Är du säker på att det var där vi parkerade den, sa Sandra lite nervöst. Även fast hon visste att det bar där vi parkerat den.
Vi tog en sväng till parkeringen och klurade på vart den kunde vara.
– Moa, är du säker på att det var idag vi parkerade bilen där?

Vi var säkra båda två att det var precis där vi parkerat den tidigare på dagen. Självklart började vi läsa på skylten. Det stod på spanska men tiden förstod vi. Vi insåg ganska snabbt att de fört bort våran bil. Vi ringde våran chef som sa att vi skulle ta en taxi och att chauffören förmodligen skulle veta vart han skulle köra oss. Låt mig tillägga att vi var båda utklädda i våra one pieces! Vi gick ner till taxibilarna och försökte förklara vart vi ville åka. Tack och lov visste han vart han skulle köra oss.

Utanför stället där de hade bilen stod vi och skrattade hysteriskt samtidigt som vi ringde på porttelefonen. "Onely one can come in", sa en röst innifrån bygnaden. Jag gick in, eftersom hundar inte var tillåtna. Haha, den stackars kvinnan som satt där inne måste trott vi var höga. 63,10 € senare hade vi våran bil. Vi kommer med all säkerhet inte felparkera igen!

Kvällen fortsatte borta vid bananfälten där mina fina BV kolleger bor. En zebra, dalmatiner, galen papegoja, Hercules, Mimmi, Musse, Aladdin, ett gäng med älvor och diverse andra disney figurer festade loss. Natten fortsatte på en bar där jag träffade en mycket trevlig engelsman. Klockan 6.20 fick jag för mig att ringa min lillasyster. Inte långt efter det åkte jag hem.

Det var en väldigt lyckad kväll/natt/morgon. Vi hade väldigt roligt och om någon undrar vilken zebra jag var, så var jag den till höger. I morse fick Sandra ruggby-tackla mig ur sängen. Det ska hon ha stor cred för. Hon berättade senare att hon var lite orolig att jag skulle slå henne. Men skam den som ger sig! Fem minuter senare var jag uppe och tio efter det var vi påväg. 

Ja vad ska man säga? Livet leker och jag gillar det. Imorgon blir det nya äventyr fast i nyktert tillstånd.

Puss och hej - zebra-tjej!