Eskimoa

Jag måste bara säga att jag är så stolt över mig själv. Det finns ingen modigare än jag! Varför? Jo det ska jag betätta gott folk. Jag har dykt. Jo, ni läste rätt. JAG har dykt! Och ni som inte känner mig vet kanske inte att jag är livrädd för vatten. Duscha och bada i badkar går bra. Men i en pool får jag ibland panik och jag har knapt badat här i Röda havet.

 

Vi hade vår kick down (avslutning på säsongen) i söndags. Vi spenderade dagen på Colonas båt, Colibri. Där fick vi välja på att snorkla och de som ville kunde dyka. Jag måste berätta hela historien ifrån början, hur det kom sig att en av världens mest vattenrädda människor bestämde sig för att dyka i Röda Havet.

 

Dagen innan var jag i Il Mercato med Matia TM (vår team manager) när hennes telefon ringer.

 

– Hello (blabla bli bla bla) I'll not dive, Heini will not dive and Moa will not dive, says Maria.

– But what if I want to dive?, utbrister jag.

– YOU want to dive?, frågar Maria med mycket häpen stämma.

– Yeh, maybe.

 

Och så började det hela. Det hör även till att jag är lite som en tre åring vissa gånger. Säger någon rör inde det där. Blir mitt svar, varför inte då, och jag kommer med all säkerhet röra. Säger någon du får inte göra så, så är det jag inte får göra, precis det jag kommer att göra. Säger någon att jag inte tänker dyka, så är det precis det jag tänker göra. I det här fallet vann då min envishet (kärringen mot strömmen) vilja.

 

Tyckte jag om det? Nej inte ett dugg! Jag var livrädd och såg knappt alla fiskar och koraller som fanns där 6-8 meter under ytan.

 

Men jag gjorde det! Jag fucking dök!

 

Ps: Bilder kommer inom en snar framtid. ;o)