Eskimoa

Jag såg ett klipp på Facebook, som en av mina vänner postat, och jag fick en fundering, Hur kommer det sig egentligen att man har det synsätt och värderingar man har? För mig är det självklart att homosexuella ska få vara tillsammans, gifta sig och skaffa barn om de vill det. Jag tycker inte att det är konstigt om man gillar samma kön. För mig är det en självklarhet att man ska ha samma rättigheter oavsätt läggning. Varför tycker jag så?

 

Jag har under min uppväxt aldrig känt någon som är honosexuell (vad jag vet,) vi har aldrig pratat om det i min familj, jag har aldrig sett en man och en man/kvinna och kvinna kyssas, under mina yngre år. Ändå känns det för mig som en helt naturlig sak. Hur kommer det sig? Eftersom det tydligen är så tabu för endel andra…

 

Det här klippet rörde mig väldigt mycket. För än en gång visar det hur mycket vi har att lära av barn. Individer med helt annat tankesätt än "vi" har.

 

Världen utvecklas, hela tiden, med små och stora steg… Det var en gång Adam ocg Eva som bodde i Edens lustgård… Dinosarierna dog, Adam och Eva (förlåt till er troende) men vart finns bevisen för det… Världen utvecklas, kanske man behövde en kvinna och en man för att tillverka barn förr i tiden. Men hur många barn finns det inte i världen som behöver fosterföräldrar? Enligt min åsikt så behöver barn kärlek, uppmärksamhet, en förebild, någpn som kan sätta gränser och vara en bra förebild. Det spelar ingen roll om det är en mamma och en pappa, en pappa och en pappa eller mamma och en mamma…

 

För mig är det självklart, varför är det inte det för alla?