En gåva och en förbannelse

Min hjärna är fantastisk! Jag tror ite alla har en sådan fantasifull och drömmande hjärna som jag har. Jag har en hel värld inne i mitt huvud som bara är min! Jag kan komma på mig själv med att dagdrömma och bara flyta bort. Men den kan också spela mig ett spratt ibland. Som nu denna natt…
 
Jag tror alltid att jag ska hitta någon dålig film att somna till, men så råkar de vara bra så jag ligger och kollar klart på filmen, och en till, och en till efter det.
 
Som jag nämnt tidigare så har jag tinnitus och har väldigt svårt för att somna om det är helt tyst. Därför brukar jag alltid somna till en film eller musik. Jag har även försökt med en oerhört irriterande klocka med sekundvisare som tickar. Men att lyssna på den eller min tinnitus är som att välja mellan pest eller kolera.
 
Efter jag kollat klart på tre filmer och insett att kolockan är två på natten bestämmer jag mig för att försöka med musik istället. Jag slår på den lugna listan på itunes, sänker ljuset på skärmen och vänder ryggen till datorn, som står på nattuksbordet bredvid sängen, jag kramar om Peter Pedal och försöker komma in i ett sleep mode. Jag irriterar mig på att det är för varmt och kastar av mig täcket, rullar runt, känner efter ett tag att det börjar bli kallt och tar på mig täcket igen. Och så där håller det på ett tag.
 
Tills jag hör ett ljud, förmodligen kommer det innifrån grannarna. Jag slutar dock rulla runt och ligger helt stilla, andas knappt. Och så tar min vilda fantasi över. "Tänk om det ligger någon under sängen". Jag får panik över att något ska dra tag i min fot och drar snabbt benen intill mig. Jag vet att det inte ligger någon under sängen men ändå kan jag inte släppa den tanken!
 
Ullis som jag var och hälsade på i USA pluggar till sjuksköterska och när jag var där hade hon en lektion där de fick pröva på hur det var för dem som hörde röster. När hon berättade om det så lät det så himla sjukt. Tänk om det skulle hända mig! Hur kan det bi så liksom? Jag tycker det är så intressant men samtidigt skrämmande det här med hjärnan. Hur den fungerar, och i vissa fall inte fungerar.
 
Men så länge jag inte hör några röster så är jag iallafall relativt lugn. Fast det är sjukt irriterande att inte kunna sova på natten. Extra jobbigt är det när man vet att man har en lång dag på jobbet framför sig.
 
 

Kommentarer
Postat av: Mammi

God morgon Moa, här kommer en "röst" som du inte hör, mer som en text kan man säga 😉. Vill bara berätta att Jonas och jag har blivit med bilar. Jag en Cheva och Pappa Jonas en Renault 😊. Roligt va! Har du fått förslaget från Angelica att bo hos henne när du kommer hem? Eller hur har du tänkt?
Puss å hej tänkande tjej ❤

Svar: Jag har inte tänkt. Får la se va som händer. ;o)
MoA

2014-03-16 @ 07:27:13

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0